Stress och Rosa Bandet-galan!!

Idag va det ju Cancergalan, eller Rosa bandet-galan som den heter. Jag tycker om att se alla galor som visas på tv, tyvärr kan jag ju inte direkt skänka något, har jag inte mat till mig själv ens. Så är det svårt att lägga pengar på alla andra, även om jag nu gärna skulle vilja skänka till cancerfonden, med tanke på att jag kan drabbas själv. Men jag tittar och njuter av underhållningen, som dom faktiskt lyckas så himla bra med mitt i allt allvarligt och sorgligt. Hasse Aro och Renée Nyberg äger, dom är så klockrena ihop=O) Missade hur mycket pengar dom fick ihop, pratade i telefon då, men det va säkert en bra summa.

Tänkte på det här med stress idag, är det samhället eller vi själva som är den största stressfaktorn, Frågan är?!?!? Jag vill tro att det är samhället, men vi kan ju inte enbart skylla på det. Vi är ju själva duktiga på att stressa upp oss i onödan, i alla fall jag. Igår t.ex, så skulle jag va med den bästa, då kom hon med förslaget att ringa E (en jättebra idé) bara det att klockan va åtta, jag va hungrig, hade precis slutat jobba, ville hem och byta kläder och plocka in det jag hade handlat. Då stressar jag upp mig själv för att klockan går, V sitter med kläderna på och E och hennes pojkvän kan ju inte sitta uppe hela natten bara för att vi skulle komma förbi på en kaffe/te. Så jag springer runt som en yr höna och styr. Varpå V säger att jag inte behöver stressa för hon blir stressad av att se mig=O) Men frågan är, va det verkligen värt att stressa?? Jag hade ju hunnit allt ändå, så långt tid tar det ju inte, man tror bara att det gör det. Jag är expert på att göra allt i stresstakt, för att sen inse att jag kunde ha dragit ner på tempot 95% typ=O) Herregud!!!

Ja det va ju stress i mig själv, sen har vi ju stressen som ligger i samhället. Man ska hinna med så mycket, man ska jobba 100% (helst mer, ekonomiskt sett) man ska ha familj med minst två barn, villa, vovve, Volvo. Man ska räcka till som vän, kollega, mamma/pappa, fru/man. Man ska helst ha massa fritidsintressen, barnens alla matcher och allt. Man ska städa, diska, tvätta, påta i trädgården. Ha senaste tv:n, bilen etc etc...... jag kan hålla på i evigheter. Men då till frågan, är det värt att kämpa för att man är rädd för att inte va som alla andra?!?!?!?! Är det inte bättre man gör det man vill, vem har sagt att man måste ha senaste tv:n, bilen etc etc... Måste man städa varje dag, måste man ha perfekt trädgård listan kan återigen göras lång. NEJ man MÅSTE inte det, bara om man SJÄLV vill, inte bara för att alla andra TYCKER det. Se, om vi slutar med hälften av alla bestyr bara för att göra alla andra till lags, så kan vi sluta stressa med 95%=O) Men ok, stressen som finns på arbetsplatserna kan vi väl inte göra så mycket åt som enskild individ, men jag hoppas att, man kommer på det i sinom tid. Så att 9 av 10 slipper gå in i väggen, eller förtidspensionera sig bara för att man inte orkar eller räcker till.

Jaja, vad vet jag, jag bara spånar=O)